Nu drar FN-kommissionens arbete med att få bukt med den ökande antibiotikaresistensen i gång. Människors liv och hälsa, men även världsekonomin står på spel. – Antibiotikaresistens är en av vår tids ödesfrågor, säger professor Otto Cars.

Allt fler sjukdomsalstrande bakterier där antibiotika inte längre biter sprids över världen. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har under decennier engagerat sig i frågan. Sedan i våras ingår han i den 27 personer stora grupp som i FN:s regi ska hjälpa till att bemästra problemet.

– Antibiotikaresistens är en av vår tids ödesfrågor. Den hotar sjukvården, världsekonomin och den globala utvecklingen. Men det finns inga snabba, enkla lösningar, säger Otto Cars.

Han konstaterar att likheten med klimatfrågan är stor. Samtidigt är lösningarna ännu knepigare. När det gäller klimatförändringar finns flera alternativ till fossilt bränsle, det gäller inte för antibiotika.

– Om en patient är svårt sjuk i lunginflammation, sepsis eller bukinflammation finns i dag inga andra alternativ än antibiotika.

Problemet förvärras av att ingen ny klass av antibiotika har tagits fram sedan 1987, och att den antibiotika som finns ofta används på ett felaktigt sätt. Att världens länder för två år sedan, på Världsorganisationen WHO:s initiativ, förband sig att ta fram nationella program mot antibiotikaresistens är ett stort steg framåt, menar Otto Cars. Samtidigt poängterar han att vissa frågor måste lösas globalt. Arbetet med att utveckla och tillverka nya antibiotika är ett exempel.

– Kanske behövs också någon form av bindande överenskommelse och mål när det gäller hur både existerande och framtida ny antibiotika ska användas framöver, säger Otto Cars.

Frågor av det slaget har FN:s koordinationsgrupp mot antibiotikaresistens nyligen diskuterat vid sitt första möte.

– Vårt uppdrag är att kartlägga pågående aktiviteter och se om de går att samordna. Vi ska också föreslå åtgärder där vi ser att det inte händer någonting, säger Otto Cars.

Det bekymrar honom att medlemsländerna i FN ännu inte har försett gruppen med några extra pengar. Det begränsar antalet analyser och förslag som kan tas fram innan slutrapporten lämnas in. Den måste vara klar senast i juni 2019. Om kraftfulla åtgärder inte sätts in nationellt och globalt riskerar världen att hamna i en post-antibiotika-era där vanliga sjukdomar blir dödliga farsoter. Enligt den brittiska O´Neil-rapporten riskerar i så fall tio miljoner människor i världen att dö år 2050 till följd av antimikrobiell resistens. Det är cirka 15 gånger fler än i dag.

Världsbanken har också räknat på saken. I en rapport konstaterar de att kostnaderna år 2050 kan bli minst lika stora som under finanskrisen år 2008. Ökande sjukvårdskostnader med upp till 9,4 biljoner svenska kronor (1 trillion dollar) är bara en parameter. Sjunkande BNP och världshandel andra.

– Världens regeringar kan inte slå sig till ro med att det finns en FN-kommission. Det här måste ses som en global utvecklingsfråga och bli en biståndsfråga, säger Cars.